Den här webbplatsen använder cookies i vissa funktioner för att förbättra din upplevelse. Genom att använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Du kan läsa mer om cookies här.
I din kundvagn:
Kundvagnen är tom

Testa dig själv

TEST: Hur klimatsmart är du - egentligen?



Det är lätt att prata och hävda att man tänker klimatsmart och faktiskt anstränger sig för att värna om miljön.
Men hur mycket är tomt, politiskt korrekt snack och hur mycket resulterar egentligen i konkreta handlingar?
Är du en hjälte eller en miljöbov?
Det är dags att ta reda på det nu.
Hur ofta köper du nya kläder?

Varannan månad kanske

Flyg – det går snabbast

Mycket sällan, jag köper främst begagnat
Många klädtillverkare finns i Asien, till exempel i Bangladesh. Sveriges import av textil från landet ökade med 64 % mellan 2014 och 2018. Till kläderna som en enda svensk köper varje år går det åt 13-15 kilo kemikalier. De som jobbar i fabrikerna blir ofta sjuka av kemikalierna. Barn i dessa länder drabbas också av cancer, cerebral pares-skador, autism, samt hörsel -och synskador på grund av textiltillverkningen. Säsongens trendigaste färger färgar flodernas vatten och gör dricksvattnet otjänligt. Detta uppges orsaka 8,5 % av dödsfallen i Bangladesh.
Köp ”ekologiskt” producerad textil. Konventionellt odlad bomull är mycket giftkrävande och vattenkrävande. Man besprutar med ungefär ett kilo gift per kilo producerad bomull.
Hur ofta färgar eller bleker du håret?

Regelbundet

Någon gång ibland

Aldrig
Miljökraven på kosmetika och hårfärg är mycket låga. Exempel på miljöfarliga ämnen som ofta förekommer i hårfärg är toluen-2,5-diamin, parafenylendiamin och resorcinol. Förutom att vara skadliga för miljön är dessa kemikalier också hälsofarliga. De två förstnämnda är kraftigt allergiframkallande, medan resorcinol är upptaget på ChemSec:s lista över hormonstörande ämnen. Henna är inte heller oproblematiskt, eftersom det innehåller lawson, ett ämne som visat sig vara skadligt för arvsmassan.
Hur ofta flyger du när du ska åka på semester?

Bara när jag ska åka utanför Norden

Bara när det gäller resmål i andra världsdelar

Alltid, det går snabbast och då får man mer tid att utnyttja sin semester på plats
Det finns kritik mot klimatkompensation. Många menar att det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fri från ansvar istället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår. Klimatkompensering i sig räddar inte klimatet, men det hjälper till att minska utsläppen. Om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan din klimatkompensation ändå bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.
Om du kan välja transportmedel när du ska resa, vilket av följande väljer du då om du ska åka lite längre bort?

Egen bil

Tåg

Flyg – det går snabbast
Välj tåg istället för flyg så ofta du kan. Måste du flyga, så flyg med klimatkompenserade bolag. Måste du flyga, så välj också direktflyg i så stor utsträckning du kan. Mellanlandningar kräver mer bränsle och mer utsläpp än direktflyg.
Hur ofta tvättar du bilen på din egen uppfart eller utanför ditt garage?

Regelbundet. Det är dyrt att åka till en biltvätt

Aldrig, det finns alltid en biltvätt att åka till

Någon gång ibland
Man kan kanske tro att det är ekonomiskt att tvätta bilen hemma på uppfarten eller utanför garaget, men det är det inte. Tvärtom. Tvättmedlet förorenar vattnet som rinner ut i gatubrunnarna och det går åt mer vatten än om du tvättar på en anläggning. Man har räknat ut att det går åt ca 68 liter vatten för att tvätta en bil vid en Gör-det-själv-station jämfört med ca 378 liter om du skulle tvätta hemma.
Hur ofta handlar du närproducerad och ekologisk mat?

I så stor utsträckning jag kan

Sällan, det är onödigt dyrt och jag tror inte riktigt på att det hjälper miljön så mycket som det påstås

Alltid
Enligt Konsumentverket finns det ingen riktig definition av vad som är lokalproducerad mat. Det är upp till den som producerar eller säljer produkten att definiera begreppet. En del producenter menar att allt som är svenskt är närproducerat, trots att fodret till djuren kan komma från Brasilien och orsakat stora miljöproblem där.
Marknadsdomstolen har i ett ärende dock slagit fast att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad. Det finns heller inget som garanterar att livsmedel som är närproducerat är miljö- eller klimat-smart, gynnar hembygden eller är av bättre kvalitet. Men ju närmare maten är producerad desto lättare kan det vara att ta reda på fakta om den.
Källsorterar du?

För det mesta

Nja, det känns rätt onödigt. Allt skräp hamnar ju ändå på samma plats i slutänden

Självklart
Så här mycket energi sparar du om du källsorterar, jämfört med nytillverkning:
• Återvinn aluminium - spara 95 procent av energin
• Återvinn stål - spara 75 procent av energin
• Återvinn papper - spara 67 procent av energin
• Återvinn glas - spara 20 procent av energin
Var gör du av mediciner och andra läkemedel som blivit för gamla för att användas?

Jag kastar dem i soporna

Jag spolar ned allt i toaletten

Jag lämnar in dem till apoteket, förstås
Överblivna läkemedel som spolas ner i toaletten eller kastas i soporna kan ställa till med stor skada. Eftersom reningsverk inte klarar att helt rena avloppsvattnet från läkemedel, kan de spridas till grundvatten, sjöar och vårt dricksvatten.
Det behövs inga stora mängder läkemedel i naturen för att det ska få följder. Man vet att hormoner från p-piller och hormonplåster gör vissa fiskarter tvåkönade. Antibiotika ger resistenta bakterier en chans att växa till och bli motståndskraftiga.
Alla apotek samlar in överblivna läkemedel och destruerar dem på ett säkert sätt. Använd gärna Apotekens returpåse eller en annan genomskinlig påse så att apotekspersonalen lätt kan se innehållet. När du lämnar in läkemedel behöver du inte ta någon kölapp. Ge bara påsen till någon i personalen.
Tomma tablettkartor, så kallade blister sorterar du efter vad den består mest av. Är det mest plast ska den sorteras som plastförpackning och är det mer metall som metallförpackning.
Gör du ett aktivt val när det gäller vilket energibolag du använder?

Självklart, jag är noggrann med att elen är grön och förnybar

Vad då ”välja”?

Jag har gjort det någon gång, men tänker inte mer på det utan kör vidare på det jag har
Varje svensk släpper i genomsnitt ut ungefär sju ton koldioxid per år. En hållbar framtid kräver att vi går ner till ett ton.
Hur mycket matrester kastar du efter varje måltid?

Det varierar, men jag försöker att hålla koll på att inte lägga upp mer än jag äter

Ingen aning

Minimalt. Det är viktigt att inte tillaga mer än man faktiskt äter upp
Det krävs inte så mycket för att lära sig dra ned på matsvinnet och samtidigt faktiskt spara pengar. Allt handlar om att skapa nya vanor – som t.ex. att inte handla när du är hungrig.
Planera dina inköp bättre. Tänk på att var fjärde matkasse slängs idag.
Använd frysen smartare – skär ned, stycka, riva ostbitar, frys in slattar av sås, grädde och vin till grytor, såser och köp frysta bär och grönsaker istället för importerade färska.
Tänk på att 5 kilo matavfall kan driva en bil 1 mil. Man räknar med att upp till 30 % av allt hushållsavfall kan komposteras. Kan du också börja kompostera?
Använder du energisnåla lampor i ditt hem?

För det mesta

Jag vet inte vad de kallas, jag köper de som är billigast

Självklart
LED-lampor håller 25 gånger längre än vanliga glödlampor och drar minst 75 % mindre energi. Den gamla glödlampan hade 5 procent i verkningsgrad (resten blev värme). LED-lampor har 80-90 procent. De drar mindre ström, kostar numera runt 100-lappen och räcker ca 25 000 timmar. De är två timmar per dag i 35 år och dessutom kvicksilverfritt.
Stänger du av dator, TV, mobilladdare och andra elektriska apparater genom att dra ut sladden varje kväll?

Nej, varför skulle jag göra det?

Det händer väl ibland

Alltid
All utrustning som står i Standby-läge drar ström även om den inte används, så här kan du spara el på ett mycket enkelt sätt genom att dra ut sladden till alla elektriska apparater som inte används. Det här kan du förenkla genom att koppla in dina apparater i ett grenuttag - då kan du lätt stänga av alla på en gång när de inte används.
Visste du att alla elprylar du har i ditt hem med transformator (dator, TV, stereo, vissa lampor) drar ström (ca 10 W) även när de är avstängda? Var och en kostar ca 100 kr i elkostnader per år. Det innebär att en kärnkraftreaktor enbart producerar el för att försörja sådana prylar i Sverige – helt i onödan.
Grovdiskar du tallrikar, fat och glas innan du ställer in dem i diskmaskinen?

Ibland

Alltid

Nej, varför det? Det finns ju en orsak till varför jag har en diskmaskin
Om du grovdiskar innan du ställer in disk i maskinen, så behöver du inte köra förprogrammet och kan spara åtskilliga liter vatten – och el eftersom det räcker med att köra ett kortare program för att få disken ren.
Sätter du på ugnen i förväg innan du ska laga mat?

Ja, det blir ju mest tidseffektivt så

Ibland

Nej, jag väntar tills det är dags att stoppa in maten
Tänk på att det är helt onödigt att värma upp ugnen i förväg (om du inte t.ex. ska baka). Starta inte ungen förrän du är färdig att sätta in maten. Och kolla maten genom fönsterluckan istället för att öppna och stänga flera gånger. Då sparar du både värme och energi.
Återvinner du glas?

Nja, de åker med i de vanliga soporna. Det är för långt till återvinningscontainern

Oftast

Självklart
Visste du att det kan ta upp till en miljon år för glas kastade i naturen att brytas ned? Att återvinna glas hjälper till att minska vattenförorening med upp till 50 % och relaterade luftföroreningar med upp till 20 %.
Hur ofta äter du kött?

Aldrig

Sällan

Varje dag, grönsaker är ingen riktig mat
Man behöver inte sluta äta kött helt och hållet, men att ta en köttfri dag i veckan är bra både för miljön och hälsan. Tänk på att det krävs drygt 9 000 liter vatten för att producera ett halvt kilo kött. Här kan man alltså spara rejält med vatten. Enligt statistik från Jordbruksverket står animaliska produkter (kött, mjölk och ost) för en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Tänk också på att 280 000 brasilianer får skador årligen på grund av att de hanterar bekämpningsmedel.
Att köra bil till och från livsmedelsaffären ger också en stor klimat-effekt. Utsläppen växer med cirka 20 procent för den som äter en kost med normal kött-andel och som har cirka 20 kilometer till butiken.
Duschar eller badar du?

Jag duschar bara

Både och

Jag föredrar att bada
Ett bad drar mer än dubbelt så mycket vatten och energi (för att värma upp vattnet) jämfört med en dusch. Långduschar kan vara skönt, speciellt på vintern. Men det räcker med två minuter för att du ska hjälpa till att spara nästan 40 liter vatten om dagen.
Borstar du tänderna med rinnande vatten?

Alltid

Ibland

Aldrig
Det är en dålig vana att bara låta vattnet rinna medan vi borstar tänderna. Stäng av kranen och spara 18 liter vatten om dagen.
Kastar du papper i pappersåtervinningen?

Nja, det brukar åka med de vanliga soporna

Oftast

Ja, självklart
Det finns fortfarande många som läser papperstidningar – och får hem pappersreklam i brevlådan. Återvinn allt papper på rätt sätt. Det räcker med att kasta en tidning i veckan i pappersåtervinningen för att spara en halv miljon träd per år. Papper i förpackningar kan återvinnas omkring sju gånger. Vid återvinning av papper spar vi nedhuggna träd. De pappersförpackningar vi återvinner i Sverige varje år motsvarar en miljon träd.
Hur ofta köper du ny mobiltelefon?

Varje år, det är kul att ha det senaste

Typ vart tredje år

Jag köper bara nytt när min gamla helt slutat fungera
Statistiken säger att vi byter mobil var artonde månad och att det årligen kasseras 130 miljoner mobiler. Om dessa telefoner hamnar bland soporna finns det risk för att batterierna förgiftar marken. När du ska byta mobil så byt till någon av de många återanvändningstjänster som finns nu. Eller tänk efter en extra gång - behöver du verkligen byta telefon?
Hur använder du din tvättmaskin?

Jag tvättar när jag behöver, då kan det bli både lite och mycket tvätt i en maskin

Ibland kör jag halvfulla maskiner

Jag samlar så jag alltid kan göra fulla maskiner för att spara vatten och energi
Ungefär 75 % av den totala energiförbrukningen och växthuseffekten kommer från av att värma vattnet till tvättmaskiner. Flera studier har visat att kläderna blir lika rena om man tvättar i kallt vatten. Sluta tvätta dina jeans i maskin – det är ett onödigt slöseri med vatten och energi. Lägg jeansen i en påse i frysen i två dygn. Då blir rena och luktar nytvättade.
Använd också handdukarna längre – låt dem torka och använd dem flera gånger istället för att automatiskt kasta dem i tvätten efter bara några dagar.
Läser du på etiketterna vad dina kläder är tillverkade av?

Nej, det där säger mig ändå ingenting

Jag läser bara tvättråden

Alltid
Köp en ”Guppy Friend” – 75 % av alla nytillverkade kläder innehåller mikroplaster som förorenar hav och vattendrag när vi tvättar kläderna. En ”Guppy Friend” är en specialtillverkad tvättpåse som du lägger dina kläder i innan du placerar dem i tvättmaskinen. Påsen låter dina kläder bli tvättade, samtidigt som den förhindrar att mikroplasterna sköljs ut med avloppsvattnet.
Undvik att köpa Fleecematerial och luddig polyester – de släpper ifrån sig mycket plast-partiklar som hamnar i vattnet.
Pantar du och återvinner glas på rätt sätt?

Pantar gör jag, då får man ju pengar tillbaka. Glas kastar jag i soporna

Så gott jag kan

Alltid
Visste du att man kan återvinna 20 burkar med hjälp av lika mycket energi som det krävs för att tillverka en ny burk? För varje ton glas som återvinns kan man spara 34 liter av den olja som krävs för att tillverka nytt glas.
Sorterar du hårdplast och mjukplast?

Ibland

Oftast

Alltid
Plastförpackningar är vanligtvis tillverkade av olja. Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. Genom att lämna den till återvinning kan den istället bli en ny flaska, en diskborste eller ett staket.
Hur varmt har du hemma?

Ingen aning. Fryser jag drar jag upp värmen

21 grader – det är väl standard?

Runt 20 grader, fryser jag kan jag ta på mig mer kläder och spara energi samtidigt
Visste du att det räcker att dämpa värmen med 1 grad för att spara 10 % på dina uppvärmningskostnader under ett år? Sänk värmen inomhus med två grader på vintern och två grader varmare på sommaren. Du kommer inte märka skillnaden, men sparar massor av energi på det viset. Skaffa en programmerbar termostat – då kan du spara både pengar och energi på att låta en programmerbar termostat anpassa värmen och energiflödet i ditt hem efter utomhustemperaturen istället för att bara låta värmen stå på. Den kan t.ex. sänka värmen när alla sover. Nästan en tredjedel av all energi som produceras i Sverige går till uppvärmning av byggnader.
Tar du emot reklam i din brevlåda?

Ja, annars missar man ju många bra shoppingerbjudanden

Ja, men jag funderar på att sätta upp en ”Nej, tack”-skylt på dörren

Nej, det är slöseri med träd och resurser
Sätt upp en ”Nej, tack till reklam-skylt”, så sparar du och naturen 50 kg papper per år.
Varje svenskt hushåll får årligen 45 kilo direktreklam. All hushållsreklam motsvarar 170 000 träd.
Använder du tändare?

Ja, det är praktiskt

Ja, ibland

Nej, aldrig
1,5 miljarder tändare kastas varje år i världen. De är tillverkade av plast och innehåller miljöfarlig butangas. Skippa dem och använd gamla hederliga trätändstickor istället.
Hur ofta städar du rent i kylen och frostar av frysen?

Bara när det börjar lukta illa eller om jag inte kan öppna frysen för all is

Då och då

Kylen varje vecka och frysen minst en gång i halvåret
En så enkel sak som att regelbundet rensa bort allt som står längst in i kylen och regelbundet frosta av frysen kan minska din energiförbrukning med upp till 30 %.
Hur ofta handlar du från kinesiska sajter på nätet?

Regelbundet, det är kul och billigt

Ibland

Bara när jag verkligen behöver något
Ifrågasätt alla inköp.
Tänk efter - behöver jag verkligen det där?
Om svaret är ja, måste du köpa det på postorder från Kina? Kan du köpa ett dyrare, men mer hållbart alternativ på närmare håll?
Visst, det är praktiskt att kunna beställa hem tio par skor från olika nätbutiker och prova dem hemma eftersom det alltid erbjuds gratis frakt. Men gör inte det - tänk på hur mycket energi som går åt till alla dessa transporter, till och från dig. Och skippa över-natten-leveranser. Välj hellre andra, långsamma alternativ. Det räcker om du får sakerna efter tre-fyra arbetsdagar om du tänker på att övernatten-transporter kräver mer energi av budbilar som måste göra flera stopp.
Kollar du om produkter du köper innehåller palmolja?

Alltid

Nja, det har väl hänt om jag har läst om effekterna nyligen

Aldrig
Det finns palmolja i nästan hälften av alla halvfabrikat i våra butiker. Men välj bort de produkterna – palmoljan utvinns från skogarna i Amazonas. Stöd inte den fortsatta skövlingen av jordens regnskogar.
Hur ofta dricker du mjölk?

Något glas då och då

Ytterst sällan, kanske bara en skvätt i kaffet

Varje dag. Mjölk är gott – och nyttigt
Man räknar med att det finns ca 270 miljoner mjölkkor i världen. Mjölkproduktionen skapar växthusgaser som förorenar luften och ökar den globala uppvärmningen. Visst kan du klara dig med att bara dricka mjölk högst några gånger per vecka?
Hur ofta köper du hem vatten på plastflaska?

Aldrig. Vi har världens bästa vatten i kranen

Det händer ibland

Regelbundet
Det säljs stora mängder flaskvatten i Sverige, 25 liter per person och år. Flaskvatten är det vatten du köper förpackat i butiken, det finns i tre varianter; naturligt mineralvatten, källvatten och bordsvatten. Flaskvatten kostar minst 250 gånger mer än kranvatten. Det betyder att du kan dricka minst 250 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska. Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka 4 öre. Då ingår förutom produktion och distribution till en kran nära dig också skydd av våra vattentäkter där vårt dricksvatten hämtas, rening av avloppsvattnet och hantering av dagvatten.
Att välja kranvatten är att göra miljön en stor tjänst eftersom kranvattnet alltid är lokalproducerat och distribueras i ledningar, något som är väldigt energisnålt. Dessutom kräver flaskvatten en förpackning, normalt i form av miljöbelastande plast.
Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av 1 liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.
Att producera och leverera en liter flaskvatten drar minst 300 gånger mer energi än att tappa upp en liter vatten från kranen.
Att producera och leverera en liter flaskvatten släpper också ut minst 300 gånger mer av växthusgasen koldioxid än att tappa upp en liter vatten från kranen.
Kan du tänka dig avstå från papperstidningar och tryckta böcker för att skona miljön?

Ja, det har jag redan gjort. Jag läser bara digtalt

Oftast ja. Men ibland är det trevligare att läsa i tryck

Nej, aldrig i livet
Varje gång du lämnar papper till återvinning bidrar du till att spara energi och minska koldioxidutsläppen. En dagstidning sparar energi som räcker till att brygga 38 koppar kaffe.
Kan du tänka dig att byta till miljöbil om du har bil nu?

Absolut, det funderar jag på

Det har jag redan gjort

Nej, det är för dyrt
Transporter och privat bilåkande står enligt Naturvårdsverket för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Hur ofta väljer du att åka kollektivtrafik?

Jag åker varje dag

Jag åker då och då

Jag kör själv, jag har tröttnat på förseningar och inställda pendeltåg
Att det är mer miljövänligt att åka buss eller tåg istället för att ta bilen beror inte alltid på att de kollektiva färdmedlen är mer miljövänliga. Det handlar också om att minska antalet fordon i trafiken. Ju fler som använder sig av kollektivtrafiken, desto färre fordon förekommer i trafiken och det leder bland annat till minskade utsläpp. En genomsnittlig bilist släpper ut omkring 4 gånger så mycket koldioxid och andra växthusgaser än vad en person som åker buss gör.
Har du investerat i klimatsmarta fonder?

Ja, det ser jag som en självklarhet

Det är något som jag helt klart funderar på

Vad är det?
Som privatperson kan du se över i vilka bolag du har investerat i. Kontakta din bank och fråga efter placeringar som inte bidrar till global uppvärmning.
Hur viktigt är det att köpa second hand-kläder och begagnade möbler istället för nyproducerat?

Det är superviktigt. Jag köper så mycket begagnat jag kan

Det är viktigt. Jag köper begagnat ibland när jag hittar något snyggt

Det är säkert viktigt, men jag tycker det är ofräscht att köpa andra människors använda kläder och möbler
Att återanvända plagg spar mer på miljön än att nyproducera. Det är därför Naturskyddsföreningen lanserade möjligheten att miljömärka second hand-kläder. Att tillverka ett par jeans kräver drygt ett halvt kilo kemikalier. För att odla bomullen samma jeans är gjorda av går det åt drygt 8 000 liter vatten. Dessutom sparar man 97 % energi när man återanvänder kläder jämfört med att tillverka nytt.
Släcker du lampor när du inte är hemma och i de rum som du inte visats i?

Alltid

Oftast

Det vet jag inte
Ett genomsnittligt villahushåll använder cirka 25 000 kWh energi per år, medan ett genomsnittligt lägenhetshushåll använder ungefär hälften. En så enkel sak som att göra det till en vana att släcka lampor som inte behöver vara tända bidrar till att spara massor av energi.
Odlar du någon form av frukt eller grönt hemma?

Ja, så mycket jag kan

Ibland

Nej, aldrig
Genom att odla själv minskar du klimatpåverkan från maten. Det behövs ingen paketering eller transport av grönsakerna Odlar du ekologiskt tillförs heller inga kemikalier– då minskar du miljöpåverkan ännu mer.
Köp ekologiska frön och lökar från Sverige. Det finns flera svenska företag som tar fram fröer från gamla växtsorter som passar bra i vårt klimat.
Det är varmt tillräckligt inomhus för att odla vad du vill året om. En klimatsmart strategi är att ta tillvara på spillvärme från bostaden på balkongen, mot husväggen eller på taket.
Hur ofta köper du smink?

Aldrig

Någon gång i halvåret

Varje månad
2016 bad Svenska Naturskyddsföreningen sina medlemmar att skicka in innehållsförteckningarna på de produkter de hade i badrumsskåpet. Totalt analyserades innehållet i 900 olika produkter. I nio av dem (puder, foundations, kräm, ögonpenna och ögonskugga) hittade man högflourerande ämnen, PFAS. Det är ett ämne som både är misstänkt hormonstörande och cancerframkallande. Vissa farliga ämnen fastnar visserligen i reningsverken, men mycket annat rinner rakt ut i våra vattendrag och skadar vattenlevande organismer. Några av de ämnen som är svåra att rena är mikroplaster, antibakteriella ämnen och vissa konserveringsmedel.
Hur ofta köper du importerad frukt?

Aldrig

Ibland

Regelbundet
Ät mer svenska äpplen under perioden september - februari och välj att äta mindre av importerade äpplen från andra sidan jorden. Ett äpple från Nya Zeeland är sju gånger mer klimatbelastande än ett svenskt äpple. Men även ett franskt äpple ca 3,5 gånger mer klimatbelastande än ett svenskt.
Hur tar du hem maten du köper när du handlar?

I plastpåsar

I papperskasse

I egen tygkasse
Det är smartare att använda plastkassar av sockerrör, snarare än en bomullskasse, sett till miljön. bomullskasse kräver konstbevattning, vilket i sin tur innebär att den är mer resurskrävande att ta fram. Ofta odlas dessa också i länder med brist på vatten.
Har du koll på hur kallt du har i ditt kylskåp?

Absolut inte

Nja, jag kollar till temperaturen ibland

Självklart
Enligt Livsmedelsverket är en bra temperatur +4-5 grader i kylen.
I frysen är -18 grader lagom. Håll koll på så att du inte har för kallt i din kyl. Tänk också på att om du har för varmt i kylskåpet håller maten inte lika länge.
Vet du hur gammalt ditt kyl-och frysskåp är? Är det väldigt gammalt, 10-15 år, kan det vara läge att byta ut det mot ett nytt, mer energisnålt. Gamla kylskåp är verkliga energitjuvar. Nya modeller, om de har högsta energiklassen, förbrukar bara 20-30 % energi med de bästa för 15-20 år sedan.
Häller du ut stekfett direkt i vasken när du diskar?

Aldrig

Ibland

Ja
Enligt en färsk undersökning hamnar över 50 000 ton fettslam i vasken varje år. 2002 upptäcktes en fettklump på flera ton som blockerade avloppet under Mariatorget i Stockholm. Rekordet är en fettklump på 130 ton som stoppade upp Londons avloppssystem. Dessa fettproppar kostar skattebetalarna flera miljoner varje år – och bidrar till miljöförstöring, förstås. Torka av fettet i stekpannan med papper innan du sköljer rent och diskat. Du bidrar du till att hålla avloppet rent och gör miljön bättre.
Tar du kontakt med tillverkare som säljer varor i onödigt stora pappers-eller plastförpackningar?

Ja, jag försöker påverka att minska på både papper och plast i förpackningar

Nja, jag har väl tänkt tanken någon gång

Nej, vem har tid med det?
En kan inte göra allt, men alla kan göra något. Konsumenterna har större makt än någonsin, tack vare sociala medier. De flesta förpackningar har hänvisningar till en konsumentkontakt. Hittar du förpackningar som du tycker använder onödigt mycket papper eller plast, så ta kontakt med företaget och påpeka det. Tänk på att en av många röster kan bli tungan på vågen.
Har du reningsverk i sommarstugan eller spolar du ut avfallet i ett eget fuskavlopp?

Jag har ingen sommarstuga. Om jag hyr en stuga antar jag att de har eget reningsverk

Nej, det är för dyrt att anlägga eget reningsverk

Jag har självklart installerat eget reningsverk
Att installera minireningsverk i sommarstugan är en bra lösning för att kunna ha eget enskilt avlopp utan att tumma på miljökrav eller andra lagar och regler. Idag finns det många olika typer av minireningsverk för privat bruk som alla har sina för- och nackdelar. Grundprincipen med ett eget reningsverk på din tomt är att den fungerar som filter mellan ditt avlopp (i praktiken din toalett) och omvärlden. I minireningsverk tas avloppsvattnet från ditt hushåll om hand och genomgår en organisk process där avfallet bryts ned och sedan väntar på tömning i regelbundna intervall. Tanken är att farliga komponenter från avloppsvattnet fastnar i reningsverket medan det ofarliga (eller till och med för naturen nyttiga avfallet) kan släppas ut. I de flesta fall räcker ett eget minireningsverk för att uppfylla de krav som kommuner och andra ställer på avloppshantering. Du behöver alltså förmodligen inte komplettera med markbädd eller liknande.
Har du reningsverk i sommarstugan eller spolar du ut avfallet i ett eget fuskavlopp?

Nej, det är för dyrt att anlägga eget reningsverk

Jag har självklart installerat eget reningsverk

Jag har ingen sommarstuga. Om jag hyr en stuga antar jag att de har eget reningsverk
Att installera minireningsverk i sommarstugan är en bra lösning för att kunna ha eget enskilt avlopp utan att tumma på miljökrav eller andra lagar och regler. Idag finns det många olika typer av minireningsverk för privat bruk som alla har sina för- och nackdelar. Grundprincipen med ett eget reningsverk på din tomt är att den fungerar som filter mellan ditt avlopp (i praktiken din toalett) och omvärlden. I minireningsverk tas avloppsvattnet från ditt hushåll om hand och genomgår en organisk process där avfallet bryts ned och sedan väntar på tömning i regelbundna intervall. Tanken är att farliga komponenter från avloppsvattnet fastnar i reningsverket medan det ofarliga (eller till och med för naturen nyttiga avfallet) kan släppas ut. I de flesta fall räcker ett eget minireningsverk för att uppfylla de krav som kommuner och andra ställer på avloppshantering. Du behöver alltså förmodligen inte komplettera med markbädd eller liknande.
Hur ofta köper du nya skor – och ser du till att bara köpa skor som tillverkas på ett kilmatsmart sätt?

Jag köper nya skor varje månad och handlar de som är snygga och sköna, oavsett hur och var de är tillverkade

Jag köper skor kanske 4-5 gånger om året. Om jag tänker på att handla klimatsmart gör jag gärna det

Jag köper nya skor kanske två gånger per år och köper bara klimatsmart-tillverkade skor
Varje år köper svenskarna mer än 9 miljoner par skor. Det betyder även att ca 9 miljoner par skor kasseras. Merparten av dem slängs, och nästan alla av dessa eldas upp. Resursslöseriet är överväldigande.
Moderna skor som kostar under 2 000 kr tillverkas med bindsulor av papper och ovandelar i syntetmaterial - eller i bästa fall kromgarvat skinn. För att tillverka kromgarvat skinn används tungmetallen krom, sulfider, ammoniak, arsenik, kadmium och zink. Dessa ämnen förorenar vattnet som används till garvningen. Sulorna tillverkas i princip alltid av plast eller thermoplastiskt gummi (plast med mjukgörare i). När skorna eldas upp frigörs dessa tungmetaller och gifter. Förutom de miljöfarliga materialen är kvalitén ofta usel och den genomsnittliga livslängden är ca 2 år.
De flesta skorna som säljs i Sverige, tillverkas i låglöneländer låga som Indien, Pakistan och Bangladesh. Här förekommer också i stor utsträckning barnarbetare.
Det finns inget riktigt miljövänligt sätt att tillverka skor. Därför är det enda sättet att påverka miljön att minska förbrukningen och resursslöseriet genom att köpa kvalitetsskor som håller länge. Skor som man kan reparera.
Ett par randsydda kvalitetsskor i prisklasserna 3 000 kr och uppåt kan trots flitigt (men korrekt) användande, med god vård och regelbundet underhåll, hålla upp till 20 år. De tillverkas oftast i EU eller USA av skickliga hantverkare med goda arbetsförhållanden. De europeiska garverierna har dessutom hårda miljökrav, så att minimalt med föroreningar släpps ut i naturen.
Genom att köpa randsydda kvalitetsskor som du reparerar och servar kan du hjälpa till att minska förbrukningen, resursslöseriet och bidra till bättre arbetsförhållanden. Du kommer dessutom göra dig själv en stor tjänst ekonomiskt.
Hur många handväskor köper du per år – och väljer du att köpa klimatsmarttillverkade handväskor?

Jag köper sällan eller aldrig nya handväskor. De jag har är miljövänligt tillverkade och de återanvänder jag hela tiden

Jag köper kanske 1-2 handväskor om året och försöker köpa miljövänligt tillverkade

Jag köper handväskor när jag hittar någon snygg, men tänker aldrig på vem eller hur de har tillverkats
Idag finns det allt fler tillverkar som satsar på ”slow fashion”. Alla deras produkter är skapade på ett hållbart, etiskt och rättvist sätt. Det handlar om handväskor i kork, fiskskinn som ändå skulle slängas och återvunnet skinn från möbelfabriker. Dessa företag tillverkar även miljövänliga necessärer, sminkväskor och plånböcker.
Hur ofta köper du nya jeans?

Det var längesen jag köpte nya jeans. Jag återanvänder de jag har

Ett par gånger om året kanske

Det beror på, men kanske 4-5 gånger om året
Visste du att 15 000 liter dricksvatten och 1,9 kilo kemikalier kan sparas om du köper jeans Second hand? Ett par nyproducerade jeans motsvarar dricksvatten för en person i tio år. Textilindustrin står globalt för de näst största utsläppen i våra hav. Kemikalierna som används kan vara cancerframkallande, allergiframkallande och påverka förmågan att bli med barn. De kan också vara skadliga för fiskar och andra vattenlevande djur.
Svenskarna handlar mycket nytt i allmänhet - 12,5 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per år, att jämföra med 0,9 kilo från Second hand. Om alla bytte ut ett kilo nyproducerad textil mot ett kilo Second hand det kommande året skulle det innebära att vi sparade minst 8 100 liter rent vatten per person.
När det gäller jeans och klimatpåverkan (som mäts i koldioxidekvivalenter CO2e) visar de uppgifterna hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Ett enda par jeans bidrar med 13 kg CO2e. Det motsvarar koldioxidutsläpp från 89 kilometers bilkörning med en medelstor bil.
Hur ofta köper/använder du nagellack/går till nagelsalonger?

Aldrig

Kanske en gång i halvåret

Varannan månad
Aceton är vanligt i medel för borttagning av nagel­lack. Det finns ingen statistik över hur mycket av olika kemikalier som används i kosmetiska produkter. Därför är det svårt att säga i vilken utsträckning aceton fortfarande används. Aceton är inte klassificerat som miljöfarligt och är inte heller särskilt hälsoskadligt. Nagellack kan ändå innehålla riktigt farliga kemikalier, t.ex. formaldehyd. Om ett ämne visar sig vara cancerframkallande, mutagent eller reproduktionsstörande klassas det av EU som CMR-ämne. Formaldehyd har varit omdebatterat i många år och klassats som allergi- och cancerframkallande. Många nagellackstillverkare slutade använda formaldehyd och marknadsförde sina produkter som formaldehyd-fria.
2017 klassades formaldehyd som CMR-ämne och är nu förbjudet även i övriga kemiska produkter som vänder sig till konsument, t.ex. målarfärg och lim. När det gäller andra CMR-ämnen bråkar skönhetsbranschen fortfarande med vissa medlemsstater, däribland Sverige, eftersom skönhetsbranschen vill få mer tid på sig att fasa ut ett ämne än de som ser risker med CMR-ämnen.

Nagelsalonger omfattas inte av anmälningsplikt enligt Miljöbalken, men handskas med produkter och arbetsmoment som kan vara skadliga ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Eftersom verksamheten inte är anmälningspliktig krävs inga intyg eller godkännande från någon myndighet för att få starta verksamheten.
Arbetsmiljöverket publicerade nyligen en rapport i ämnet om just arbetet på nagelsalonger. I rapporten påtalas många brister om branschen, bl.a. - "att nagelterapeuterna inte vet vad de sysslar med. Många har ingen aning om att gelé innehåller akrylater. En anställd trodde att hon höll på med sockermolekyler. Det hade hon fått lära sig under utbildningen."
Gemensamt för alla de material som nagelterapeuter använder för att skulptera naglar är att se om dessa produkter faller inom kategorin "härdplast", något som de allra flesta inte vet. De produkter som nagelterapeuten arbetar med kan orsaka allergier, kontaktdermatit ("kontakteksem"). De kan även påverka lungorna och i allvarliga fall kan astma utvecklas. Detta kan förstås även påverka kunderna.
Konventionella nagellack som, förutom att de belastar miljön, är hälsovådliga. De innehåller miljöfarliga ämnen som t. ex. toluene, DBP, m.m. Dessa ämnen kan störa och skada nervsystemet. Aceton och acetonfria nagellacksborttagare (removers) innehåller andra hälsoskadliga lösningsmedel.
Var uppmärksam på vilka produkter du köper för att vårda dina naglar. Det finns många miljövänliga alternativ att välja på marknaden.
Du kan kanske sköta dina naglar själv istället för att betala dyrt för behandlingar på nagelsalonger som fortsätter att använda miljöfarliga produkter.

Dela det här:
Dela den här sidan på Facebook

Andra läser om...

Artikeln är skyddad med Google authorship

Våra mest sålda böcker

Våra mest lästa artiklar

Smartare-liv.se är ett projekt inom Bokförlaget Redaktionen och Ego Förlag

Köpinformation  |  Integritetspolicy

Sitemap