Skrota dåliga vanor, tvångstankar och meningslösa attityder - och få ett helt annat liv

LÄS OCKSÅ OM BOKEN: Så blir du framgångsrik - utan pengar, utan kontakter och med helt fel bakgrund


Att de flesta människor själv väljer det liv som de lever är helt sant, för så är det faktiskt. Trots att vi inte är medvetna om det, så gör vi dagligen val som påverkar vårt humör, vår hälsa, kreativitet, motivation och våra begränsningar. De flesta av de här valen gör vi instinktivt och omedvetet, styrda av impulser och av minnen och gamla erfarenheter och av en föraning om vad som kan komma att hända i framtiden. Den här automatiska processen gör också att vi ofta blundar för att vi faktiskt gör val, både stora och små, precis hela tiden. Allt eftersom åren går, förlorar vi mer och mer känslan av att kunna förändra och påverka, både oss själva och vår livssituation. Istället rycker vi på axlarna och hoppas. Vi hoppas och sätter vår tilltro till tur, tillfälligheter, Gud, Ödet och till Svenska Spel.

Inget av de alternativen är särskilt pålitliga.

Hela livet, från vaggan till graven, är fullt av vägskäl. Vi traskar på framåt och så plötsligt står vi där vid en korsning. Då är det dags att välja igen.

Ska vi gå till höger eller ska vi gå till vänster?

Det finns aldrig några skyltar vid det här vägskälet, så vi vet aldrig i förväg vilken väg som är bäst eller mest lämplig. Ibland kan det vara skönt att be någon om råd, men det är inte alltid det finns någon att fråga och hur vi än vänder och vrider på saken, ligger valet ändå alltid i våra egna händer.

Vissa vägskäl är större och viktigare än andra. Många gånger väljer vi utan att ens tänka på att vi gör ett val (Aftonbladet eller Expressen). Andra gånger kräver valet betydligt mer uppmärksamhet och eftertanke (ska vi flytta ihop eller inte? Ska jag säga upp mig från jobbet eller inte?)

LÄS OCKSÅ: 5 ovanor som (faktiskt) gör dig lite dummare för varje dag

Men alla dessa val har en viktig sak gemensamt; vid varje nytt vägskäl i livet väljer vi att handla på två sätt;
Antingen på ett negativt eller på ett positivt sätt. De negativa valen är sådana som vi gör när vi blundar för vad vi egentligen tycker, tänker och vill. De positiva valen är sådana som sporrar och inspirerar oss, val som vi känner ger oss energi, styrka och glädje.

Nu är det ju lyckligtvis inte så, att vartenda litet negativt val gör att vi hamnar i expressfilen på en enkelriktad autostrada direkt till Helvetet. Det är först när de negativa valen blir så många att de börjar bilda ett mönster som det börjar gå utför. Det är när motgångarna börjar samlas på hög som självförtroendet får sig en rejäl knäck och motivationen sjunker som en sten. Det är då vi börjar skylla ifrån oss, jaga ursäkter och fel och tänka om bara inte "om" hade varit, så …

Det är då vi inte orkar anstränga oss längre, utan ger upp och tänker att det som händer, det händer. Vi lämpar över ansvaret över våra handlingar till andra människor eller så sitter vi bara och glor på TV och förväxlar andra människors liv med vårt eget.



Jag har tänkt på en sak.
Ju äldre vi blir, ju mer borde vi bete oss som ett barn.
Låter det konstigt?

Låt mig förklara.
Alla som någon gång försökt natta ett barn vet hur svårt det kan vara. Ett barn har inte ro att lägga sig i sängen och slösa bort värdefull tid på något så trivialt och meningslöst som att sova, inte när världen är så stor och så spännande. Ett barn lär sig hitta tusen knep och ursäkter för att slippa sova och att få vara uppe en stund till.
För många vuxna kan dagen inte gå fort nog. De längtar bara efter att klockan kan bli så mycket så att det känns försvarbart att få gå och lägga sig och sova.
Har du funderat på varför det är så?

För att världen är en ny plats för barn. För att barn är nyfikna och för att deras nyfikenhet, lust och upptäckarglädje är otyglad, spontan och direkt. Det behövs inte mycket för att väcka ett barns nyfikenhet. De är ivriga att få veta mer om allting och deras vetgirighet stimulerar dem till att våga utforska, utmana och att tänja på gränserna.

Som vuxen beter vi oss precis på motsatt sätt. Allting känns gammalt och trött, vi orkar inte engagera oss och allting känns bara trist och tjatigt. Vi har helt enkelt låtit världen bli en torr och tråkig plats.
Är det då så konstigt att vi bara längtar tillbaka hem till sängen så vi kan dra täcket över huvudet och slippa allt det där meningslöst tråkiga?

Det är precis det jag menar med att vi som vuxna mer borde bete oss som barn. Lära oss att uppskatta de små sakerna i tillvaron. Inte ta allting för givet. Världen har kanske krympt tack vare ny teknik och nya kommunikationsmöjligheter, men det har inte gjort den tråkigare och mer förutsägbar. Snarare tvärtom. Nu finns det plötsligt ännu större möjligheter att resa, söka information och inspiration på.

LÄS OCKSÅ: Så skapar du bättre matvanor för dina barn

Att vi som vuxna har så lätt för att bli uttråkade beror ofta på att vi saknar förmågan att njuta av och uppskatta saker och ting för vad de är. Vi suckar och stönar och orkar inte intressera oss för nya saker bara för att vi bestämt oss för att vi inte har någon praktisk nytta av att titta lite närmare på nya företeelser. Då kommer de där gamla trötta ursäkterna som ett brev på posten igen;
"Vad är det för mening att lära mig kinesiska? Jag kommer ändå aldrig att åka till Kina" eller "Hur kan mitt liv bli bättre bara för att jag börjar läsa en bok om hur en amerikansk infanterisoldat en regnig dag 1968 fick för sig att lämna kriget i Vietnam och gå till fots till Paris"?

Svaret på sådana frågor är enkelt.
Det finns bara ett sätt att låt bli att stagnera som människa och förvandla sig själv till ett mänskligt hologram, och det är att väcka barnet inom sig. Det handlar om att bejaka barndomens nyfikenhet och lust och aldrig sluta intressera sig för nya saker och nya företeelser. Allt behöver inte "passa in ". Allt behöver inte tvunget ha en mening eller ett mål.

Läs en bok, res någonstans eller lär dig något nytt bara för att du kan.
Om du gör det och om du håller barnet i dig vid liv, kommer världen aldrig att bli tråkig!